Tänk på hur du blir bemött
Kan du räkna med en lika träffsäker service i landstingets alla verksamheter - oavsett om du är kvinna eller man? Vi jobbar aktivt med jämställd medborgarservice.
Om du är man med kalaskula kan du känna dig lugn. Vården kommer inte att tro att du är gravid. Om du däremot är man och deprimerad är risken stor att det inte upptäcks, då diagnosen ofta ställs utifrån symptom som är vanligare hos kvinnor, som passivitet och sorgsenhet. Att vara arg och rastlös kan också vara tecken på depression och är vanligare bland män.
Du kanske inte tror att ditt kön spelar roll när du söker stöd, service, råd eller behandling av din kommun, landsting eller annan offentlig myndighet?
Fakta ger svaret
- Sjukvården upptäcker inte kvinnors hjärtinfarkter i samma utsträckning som mäns eftersom symptomen är annorlunda än för män. Många diagnoser bygger på forskning som har gjorts enbart på män.
- Inom äldreomsorgen har det visat sig att fler män än kvinnor får matdistribution, men fler kvinnor än män får trygghetslarm. När kvinnor och män uppvisar samma vårdbehov får män ofta fler timmar hemtjänstinsatser beviljade. Frågan är om det beror på att den som bedömer hjälpinsatsen förväntar sig att kvinnor ska vara bättre på att laga mat och att män inte är oroliga?
- Ambulanssjukvården behandlar kvinnor och män med höftfrakturer på olika sätt. 33 procent av männen får snabb utryckning, men bara fyra procent av kvinnorna. Männen får dessutom betydligt mer smärtlindring.
Listan på exempel från verkligheten kan göras mycket lång, men den går att korta ned om vi tänker om.
För att underlätta att tänka om bedriver vi inom Landstinget Gävleborg och Region Gävleborg en satsning på jämställd medborgarservice. Genom utbildning och information vill vi skapa medvetenhet om hur omedvetna föreställningar om män och kvinnor påverkar prioriteringar och val. Målet är att jämställdhet ska bli en naturlig del i allt beslutsfattande och alla verksamheter så att kvinnor och män får en rättvis medborgarservice utifrån sina olika villkor och behov.
Det kallar vi omtanke