Anders Lind, 37 och Sara Moussavi, 30 pluggade båda på Läkarlinjen i Uppsala och har gjort sin AT-tjänst på Gävle Sjukhus. Anders gör just nu sin ST på Reumatologen på Gävle Sjukhus där han också så småningom vill bli specialistläkare. Sara är mitt emellan AT och ST och vikarierar som läkare på Neurologen, Gävle Sjukhus, där hon också hoppas får göra sin ST-tjänstgöring.
- Gävle Sjukhus har blivit väldigt populärt att göra sin AT vid, säger Sara. Mycket tack vare vårt relativt nya AT-centrum där man kan träffa andra likasinnade, det finns utbildningslokal, man kan jobba, diktera och äta lunch här. Varje fredag eftermiddag är det schemalagd utbildningstid från lunch”. Det fina gymmet på plan 13 lockar nog också.
- Jag är supernöjd med min AT, säger Sara entusiastiskt.
Anders instämmer och inflikar att storleken på sjukhuset också har en betydelse.
- Gävle Sjukhus är lagom till storleken, man hinner lära sig organisationen, huset, klinikerna och man lär också känna många människor vilket är positivt och en fördel för vidare utveckling och utbildning, säger han. Möjligheten att få arbeta inom den specialitet man vill när man gör sin ST är ju större förstås när man redan gjort AT på samma sjukhus och är inarbetad så att säga.
- Sjuhuset är ändå är så pass stort att det finns en medicinakut, ortopedakut och kirurgakut och att det inte som på många mindre ställen är en "blandjour", säger Sara.
Både Sara och Anders har bara positiva erfarenheter från deras respektive AT-tjänstgöringar. Det är fler och fler som utexamineras från läkarprogrammet och sjukhusen måste således följa trenden och utöka sina erbjudanden. Ändå är det inte många som får AT-tjänst direkt efter universitetet. Båda upplever att konkurrensen bland AT-sökanden är hård.
- Det krävs nästan att man har vikarierat en tid först, säger Anders.
AT-läkarna utnämner varje termin en eller två äldre kollegor som utmärkt sig som bra handledare, och det är flera olika läkare som utmärkt sig som bra handledare.
- Man blir fort involverad i verksamheten och får göra egna bedömningar och aktivt utöva sina kunskaper, säger Anders. Man kan alltid bolla med sin handledare men har goda möjligheter till eget kritiskt tänkande och ansvar. Det är ingen risk att man passivt står bredvid utan man får prova på yrket både teoretiskt och praktiskt.
- På Medicinakuten är det alltid en ST och en AT som går tillsammans, även på mottagningarna förstås men är definitift inte hierarkiskt här. Bara för att man blir ST-läkare så är man ju inte helt plötsligt extremt mycket bättre än dagen innan då man var AT, skrattar båda. Men visst är det lite annorlunda med en annan lön och en fastare punkt. Dessutom planeras det för ett ST-centrum här vilket är jättekul, säger Sara. Vi har gemensamma utbildningar för ST-läkare en gång i månaden och vi har luncher varannan vecka där ST-läkarna utbildar varandra i relevanta ämnen.
Sara har valt neurologi för att det är ett spännande och roligt område där man får kombinera naturvetenskap med att arbeta med människan.
- Det är kul att få vara med och utreda kluriga frågor och på neurologen händer det ganska ofta, säger hon.
Anders tycker att reumatologi är tilltalande på många sätt. Utvecklingen på området har gått snabbt och det ser annorlunda ut nu än för bara ett tiotal år sedan.
- Man botar ju inte reumatologiska sjukdomar utan håller dem i schack så att säga, berättar Anders. Det är intressant att dels hjälpa och följa patienterna ur ett långsiktigt perspektiv men också den snabba praktiska hjälpen med till exempel cortisoninjektioner är lika tillfredsställande.
- Den intellektuella biten tycker jag också är kul. Att se bilder, bedöma labbprover och att lösa kluriga frågor hör till vanligheterna, fortsätter han.
Förutom att Sara och Anders trivs med sina jobb och att de gjort rätt yrkesval i livet så trivs de förstås på sina respektive avdelningar.
- Vi trivs jättebra här och stämningen är toppen, avslutar de unisont.