Ge vård direkt i ambulansen - Gävleborgs län har fem sjuktransportbilar och 25 akutambulanser. Akutambulanserna har avancerad utrustning i bilarna för att kunna vårda direkt i ambulansen.
Från att tidigare enbart ha transporterat patienten till sjukhuset för vård är ambulansen numer en akutmottagning på hjul. Redan i ambulansen kan kvalificerad vård sättas in.
Trygghet vid plötslig sjukdom är viktigt för alla. Det ska även gälla de som bor långt från ett sjukhus eller en hälsocentral. Förr transporterades patienter till livräddande sjukhusvård, men i dag går det att få vård redan när ambulansen anländer. Att bo långt från ett sjukhus och hälsocentral har blivit både säkrare och tryggare.
Uppkoppling mot sjukhusen
Centrala bröstsmärtor är en vanlig larmorsak där vård kan sättas in direkt när ambulansen kommer fram till patienten. Ambulanserna är uppkopplade via mobilt nät mot sjukhusen under uppdragen. Redan på plats i hemmet eller i ambulansen tas EKG och det skickas direkt till sjukhuset med trådlös teknik. Där följer hjärtläkaren patientens tillstånd och utveckling under hela resan och ger ordinationer till ambulanspersonalen.
– Det är fantastiskt vad vi kan göra idag med den trådlösa tekniken, säger Monica Sundström, ambulanssjuksköterska i Gävle.
Snabbspår till vård
I vanliga fall transporterar ambulansen patienten till akutmottagningen som tar över och fortsätter behandlingen. Vid vissa typer av hjärtinfarkt utesluts akutmottagningen helt och patienten förs direkt till PCI-laboratoriet för röntgen och propplösande behandling. Det kallas för snabbspår och innebär att ambulansen gör de insatser akutmottagningen normalt gör. När patienten anländer till PCI-laboratoriet är vårdpersonalen där väl förberedda och kan sätta in behandling direkt.
Ett annat exempel på snabbspår är när patienten brutit lårbenshalsen. Ambulanspersonalen gör bedömning, ger smärtstillande och tar patienten direkt till röntgen för undersökning. Först när patienten är röntgad lämnar ambulanspersonalen över till akutmottagningen som gör klart inför operation.
– Snabbspår spar massor av tid och lidande för patienten, och resurser för oss i vården, säger Monika Sundström. - I framtiden kommer det att bli vanligare för fler sjukdomstillstånd, säger hon.
Snabb utveckling
1991 kom de första defibrillatorerna i ambulanserna och sedan dess har det hänt mycket. Ambulanssjukvården har utvecklats successivt och de senaste 15 åren har mycket satsats på både utrustningen i ambulanserna och utbildning av personalen.
Det är ofta två sjuksköterskor i bilarna men ambulanserna är bemannade med minst en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare med flera års utbildning. Ambulansens utryckningssystem har fyra prioriteringssteg där prio 1 är akut och prio 4 avser transport.
– En tredjedel av våra uppdrag är prio 1 ut, men ofta blir det prio 2 in, det vill säga utan blåljus, säger Monika Sundström.
Ambulanssjukvården i länet har 25 akutambulanser med all tänkbar utrustning. Fem sjuktransportbilar används till enbart transport och saknar avancerad utrustning.
Prioritering
Alla transporter dirigeras med hjälp av uppgjorda larmplaner. Prioritet bestäms efter ett speciellt larmindex.
- Prio 1 Akuta livshotande
- Prio 2 Brådskande
- Prio 3 Sjuktransport där vårdbehov och/eller tillsyn behövs.
- Prio 4 Sjuktransport där vårdbehov och/eller tillsyn ej behövs.
Varje ambulans är bemannad med två till tre personal där minst en har sjuksköterskeutbildning.
På vissa stationer åker narkospersonal med som tredje personal på prio 1-larm.
Ambulansen - Förr och nu
1970 Taxi och brandkåren delade på utryckningarna. Taxi tog alla medicinska körningar samt olycksfall inomhus och brandkåren tog alla olycksfall utomhus.
1976 Ambulansen övergår i landstingets regi.
1985 Krav införs på 20 veckors utbildning som var inriktad speciellt mot ambulansverksamheten.
1998 Befintlig ambulanspersonal börjar utbildas till sjuksköterskor med inriktning ambulanssjukvård.
2005 Krav från Socialstyrelsen att varje ambulans ska ha minst 50 procent bemanning av legitimerad sjuksköterska. Alla ambulanssjukvårdare förlorar sina läkemedelsdelegeringar.
2009 65 procent av ambulanspersonalen är legitimerade sjuksköterskor och ett stort antal är vidareutbildade specialistsjuksköterskor.
2009 Kompetens för luftvägsvård och utrustning för avancerad luftvägsvård införs i alla ambulanser.