Risken att drabbas av de stora folksjukdomarna minskar väsentligt om vi lever sundare. Lätt att säga, men betydligt svårare att leva upp till. Människors benägenhet att ta till sig olika hälsobudskap varierar beroende på utbildning, ekonomi och social situation.
Folkhälsan i Gävleborgs län har liksom i likhet med landet i övrigt utvecklats positivt på många sätt de senaste åren. Medellivslängden ökar och dödligheten i många sjukdomar minskar, mycket beroende på samhällsutvecklingen, att vi lever längre och har tillgång till bättre behandlingar inom hälso- och sjukvården. Likafullt är medellivslängden i Gävleborg ungefär ett år kortare än riksgenomsnittet.
Geografiska skillnader
Hälsan varierar emellertid fortfarande mellan olika befolkningsgrupper och är nära sammankopplad med utbildning och levnadsvillkor. Det finns dessutom geografiska skillnader inom länet med en större hjärt- och kärlproblematik i framför allt norra Hälsingland.
– En människas hälsa är inte enbart kopplad till individen i sig utan även starkt kopplad till vilka förutsättningar man har som individ. Bilden av vad som är ett bra liv ser ju olika ut beroende på vem du frågar och var man är uppväxt och under vilka levnadsvillkor. En kort utbildning har sin grund i traditioner och levnadsvillkor som i sin tur har sina rötter i den arbetsmarknad och utbildningstradition som funnits i länet, säger Ola Westin på enheten för samhällsmedicin inom landstinget.
Stor andel lågutbildade
Låg utbildning, arbetslöshet och låg inkomst är faktorer som är starkt sammankopplade med en dålig hälsa. I Gävleborgs län är andelen lågutbildade högre än riksgenomsnittet. Hela 75 procent av befolkningen har i dag en kort utbildning, det vill säga högst gymnasieutbildning.
– Gävleborgsregionen har länge dominerats av tunga industrier, jord- och skogsbruk och en stor off entlig sektor med lägre tjänstemän. Det är den typen av arbetskraft som har efterfrågats och för många har det därför inte heller varit nödvändigt att skaffa sig en längre utbildning, säger Ola Westin.
Levnadsvillkor avgör
Bra levnadsvillkor gör att man som individ klarar yttre påfrestningar bättre. En god ekonomi, gott om tid och kunskap om olika produkter gör det lättare att ta till sig information och göra hälsosamma val. Då är det även lättare att stå emot lockelser som billiga hamburgare, läsk och snabba middagslösningar.
– Folkhälsoarbetet för en ständig kamp mot aktörer i samhället som vill påverka i en helt annan riktning. Det räcker inte med att vi säger ”det där är inte nyttigt” när det finns aktörer som har ett ekonomiskt intresse i att vi äter dåligt och alldeles för mycket, säger Ola Westin.
Arv och miljö
Befolkningen i länet ligger långt ifrån gällande rekommendationer kring fysisk aktivitet och kost. 32 procent av männen och 21 procent av kvinnorna använder tobak dagligen.
– Människor präglas av den miljö man växer upp i. Arv och miljö påverkar även vår benägenhet att bli beroende av t.ex. cigaretter, alkohol, mat eller socker, säger Lotta Östlund, utredare på samhällsmedicin vid Landstinget Gävleborg.
Motiverande samtal
De flesta av oss är medvetna om betydelsen av en bra livsstil. Alla vet ju att det inte är bra att röka, men många gör det ändå.
– Inom landstinget används till exempel metoden motiverande samtal. Det innebär att vårdpersonal frågar om levnadsvanor på ett sätt som inte riskerar att få patienten att känna sig obekväm. Rökfria arbetsplatser har visat sig utgöra ett stöd för den enskilda att ändra sina