Många får hjälp till en ljusare vardag

Sedan de nya antidepressiva läkemedlen, så kallade lyckopiller, kom på 90-talet har många människor med ångest och depression fått hjälp tillbaka till en ljusare vardag.

– Helt plötsligt kunde vi hjälpa många fler att må bättre på ett enklare och smidigare sätt, säger Mats Porath som är överläkare inom länets vuxenpsykiatri. Men de nya läkemedlen var inte särskilt mycket bättre än tidigare. Däremot betydligt mindre giftiga och med färre biverkningar.

 – De äldre läkemedlen ordinerades med försiktighet, risken för avsiktlig överdosering av människor som mådde dåligt var uppenbar, säger Mats Porath. Även för personer med psykotiska sjukdomar har läkemedelsforskningen lett till färre biverkningar.

– Det finns så många olika läkemedel idag så att det går lättare att hitta ett som passar patienten bra, säger Mats Porath.

Stort behov av KBT

Psykiatrivårdens andra ben är terapi. Forskningen runt kognitiv beteendeterapi (KBT) visar på god effekt för många människor med psykiatriska störningar. Därför är den en starkt ökande terapiform och efterfrågan på behandling är hög.

– Vi har några år kvar innan det finns tillräckligt många utbildade psykologer med KBT-kompetens för att möta det ökande behovet, säger Mats Porath.

2009 kom nationella riktlinjer för psykiatrisk vård.

– Det ger patienten en form av kvalitetsgaranti, den behandling du får finns det stöd för, säger Mats Porath.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en behandlingsform med syfte att förändra människors beteende i vid mening. Metoden bygger på samspelet mellan individen och omgivningen, här och nu.

Psykodynamisk terapi (PDT) är den vanligaste behandlingsformen och kommer ur den klassiska psykoanalysen.