Vår tids folkhögskola
Folkhögskolornas styrka är att kunna lägga upp undervisningen individuellt anpassad för de studerande
Hej, vad kan vi göra för dig? Det är ofta första frågan till den som vänder sig till en av våra tre folkhögskolor i länet. Många tror att folkhögskolorna är något gammaldags. I själva verket har folkhögskolorna i över 100 år arbetet med en pedagogik som den vanliga skolan först nu börjar ta till sig.
– Människan i centrum och coachning är moderna honnörsord, men det har folkhögskolorna alltid jobbat med. Folkhögskolorna har inga centralt fastställda kursplaner och mål som ska uppfyllas på samma sätt som gymnasieskolan, säger Elsmari Julin, chef för den förvaltning inom landstinget dit folkhögskolorna hör.
Ger alla en chans
Att mötas av frågorna ”Hej, vem är du? Vart vill du komma?” ger helt andra förutsättningar för studier än gymnasieskolan och vuxenundervisningen. Folkhögskolornas styrka är att kunna lägga upp undervisningen individuellt anpassad för de studerande. Den som inte lyckats så bra i gymnasieskolan får en ny chans och kan lyckas väldigt bra på folkhögskolan. Alla folkhögskolor har en allmän linje där man får kompetens jämförbar med gymnasienivå.
– Folkhögskolorna har alltid utgått från att alla har resurser och att alla ska lära sig utifrån sina egna förutsättningar. Vi har bara inte kallat det för coachning, säger Elsmari Julin.
Flexibla Folkhögskolorna är flexibla och har förmåga att följa med sin tid och erbjuder det som de studerande behöver eller frågar efter. När folkhögskolorna startades på 1800-talet var det brist på bildat folk som kunde bli förtroendevalda och axla de nya rollerna i landstingen ochkommunerna. I Gävleborgs län finns tre folkhögskolor som ägs av landstinget och sköts av förvaltningen för tillväxt och Regional Utveckling.
Specialinriktningar
I dag ser behovet i samhället annorlunda ut. Förutom den allmänna linjen har de tre folkhögskolorna olika specialinriktningar. Västerbergs folkhögskola i Storvik erbjuder utbildning till dramapedagog. Det är yrkesutbildning, som är den enda utbildningen i landet och som leder direkt till yrkesverksamhet. Bollnäs folkhögskolas specialinriktning är musik. Det är en förberedande utbildning och väldigt många går vidare till studier på musikhögskola. Konstskolan i Gävle är en annan specialinriktning inom Bollnäs folkhögskola. Forsa folkhögskola har en utbildning till beroendeterapeut, en utbildning som lämpar sig för dom som exempelvis tänker arbeta på behandlingshem. Skolan erbjuder också en specialkurs för personer med afasi. Dessutom genomförs också uppdragsutbildningar framför allt åt arbetsförmedlingen, försäkringskassan och kommunerna. Uppdragsutbildningar är ofta men inte alltid riktade mot långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. Exempelvis har Bollnäs folkhögskola i samspel med kommunen och näringslivet tagit fram en livsmedelsutbildning.
Regional motor
Genom flexibiliteten och lyhördheten fungerar folkhögskolorna också som en resurs i det regionala utvecklingsarbetet. Den rollen blir allt viktigare.
– Samtidigt ser vi att allt fler söker sig till våra utbildningar. Folkhögskolornas förmåga att arbeta pedagogiskt utifrån varje människas behov kommer att behövs i framtiden också oavsett hur kursutbudet förändras, säger Elsmari Julin, förvaltningschef.